Arkont basileios

Numera är Arkont basileios ett ämne som väcker stort intresse i samhället. Under lång tid har Arkont basileios varit föremål för debatt och kontroverser, vilket genererat motstridiga åsikter bland experter och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Arkont basileios, utforska dess olika aspekter och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Genom historien har Arkont basileios spelat en avgörande roll inom olika områden, och påverkat hur människor uppfattar världen omkring dem. Det är därför det är viktigt att grundligt förstå Arkont basileios för att förstå dess inverkan idag och förutse dess utveckling i framtiden.

Arkont basileios eller archon basileus (klassisk grekiska: ἄρχων βασιλεύς) var ett ämbete i antikens Aten. Det tillhörde Atens högsta ämbeten och hade hög prestige. Det är sammansatt av orden för administratör och kung.

Arkont basileios tros vara den sista resten av Atens forna kungatitel, vars befogenheter filtrerades bort med införandet av andra ämbeten med tiden. Efter avskaffandet av monarkin i Aten ska innehavaren av titeln ha valts bland Atens aristokrati, Eupatridae, vart tionde år; år 683 f.Kr. ska ämbetstiden ha minskats till ett år. Solons lagar från 594 f.Kr. reformerade kvalifikationerna och ämbetet valdes därefter bland de 500 förmögnaste familjerna Pentakosiomedimnoi i Aten. Från 487 f.Kr. utsågs innehavaren genom lottning.

Dess uppgift var att ha överinseende över statens religiösa ceremonier och mordrättegångar. Hans maka fick titeln basilinna ("drottning") och hade den religiösa uppgiften att ingå ett rituellt giftermål med Dionysos (eller hans representant) under denna guds festival i Boukoleion.

Källor

  1. ^ Stanton, G.R. (1990). Athenian Politics c. 800–500 B.C.: A Sourcebook. London and New York: Routledge