I dagens värld har Allhelgonakyrkan, Malmberget fått oöverträffad relevans. Både professionellt och personligt har Allhelgonakyrkan, Malmberget blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Med sina många aspekter och dess påverkan på samhället är Allhelgonakyrkan, Malmberget ett ämne som väcker nyfikenhet och intresse hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från dess uppkomst till nutid har Allhelgonakyrkan, Malmberget genomgått betydande omvandlingar, vilket har påverkat hur vi lever, arbetar och relaterar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och dimensionerna av Allhelgonakyrkan, Malmberget, och analysera dess betydelse och relevans i den samtida världen.
Kyrkan invigdes på Alla helgons dag, den 5 november 1944, och ersatte det tidigare gruvkapellet. Uppförandet av kyrkan bekostades av LKAB och arkitekt var Hakon Ahlberg. Ursprungligen stod kyrkan mitt i samhället, men flyttades på grund av rasrisk 1974 till sin nuvarande plats. Nyinvigningen ägde rum den 22 december. Kyrkobyggnaden är gjord i sten med tak av spån. Altartavlan tillverkades av Helge Thiis och Odd Hilt. Altartavlan och krucifixet är tillverkade av Oscar Thunholm och målade av Alfred Nilsson. De tre stora glasfönstren vid koret är komponerade av Einar Forseth. Tre medaljonger vid fönstren föreställer Pehr Högström, Lars Levi Læstadius och Johan Raattamaa.
