1529
I dagens värld är 1529 ett ämne som fortsätter att överraska och fascinera miljontals människor runt om i världen. Från sitt ursprung till nutid har 1529 varit föremål för studier, debatt och beundran, och dess inflytande har varit närvarande i otaliga aspekter av det dagliga livet. Under åren har 1529 utvecklats och anpassats till sociala, politiska, ekonomiska och tekniska förändringar, och konsoliderat sig som ett ämne av universellt intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 1529 och analysera dess inverkan på dagens samhälle.
| |
| 1529 - MDXXIX 496 år sedan | |
| År 1526 | 1527 | 1528 1529 1530 | 1531 | 1532 | |
| Årtionde 1500-talet | 1510-talet 1520-talet 1530-talet | 1540-talet | |
| Århundrade 1400-talet 1500-talet 1600-talet | |
| Årtusende 1000-talet | |
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
1529 (MDXXIX) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 1 januari – Gustav Vasa fastställer, att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
Februari
- Februari – Kring kyndelsmässotid hålls Örebro koncilium, det första evangeliska kyrkomötet i Sverige. Prästerna tvingas inte ta emot de nya evangelieböckerna på svenska. Prästerskapets celibatplikt avskaffas. Man beslutar också att behålla vigvatten, smörjelse, pilgrimsresor och fastedagar medan däremot fastan avskaffas.
Mars
- Mars – Västgötaherrarnas uppror utbryter. Det börjar i Småland, genom att en kunglig fogde dräps i Nydala kloster. Man vill återställa adelsväldet.
April
- 8 april – Flensburgdispyten äger rum: En debatt ordnad av ståthållare Kristian av Schleswig-Holstein mellan Lutheraner (ledda av Hermann Fast) och mer radikala Anabaptister (ledda av Melchior Hoffman). Johannes Bugenhagen, nära allierad till Martin Luther, närvarar. Dispyten markerar förkastande av radikala idéer av det danska reformationen.
- 25 april – Upproret avslutas då de upproriska frälsemännen tvingas att gå med på en överenskommelse i Broddetorp. Större delen av Västergötland läggs under kunglig förvaltning. Upprorets ledare Ture Jönsson (Tre Rosor) och biskopen Magnus Haraldsson flyr sedan upproret kuvats. I Danmark får de inte stanna så de flyr till Kristian II och hans män i Nederländerna.
Juli
- 30 juli – Det enda kontinentala utbrottet av engelsk svettsjukdom når Lübeck, och sprider sig därifrån och in i Schleswig-Holstein inom loppet av ett par månader.
Oktober
- 14 oktober – Den turkiska belägringen av Wien hävs, sultan Süleyman den Store drivs på flykt och därmed har vändpunkten i det Osmanska rikets militärhistoria uppnåtts.
Okänt datum
- Lödöse och Söderköping blir uppbördsplatser i Västergötland respektive Östergötland dit allt skattesmör skall levereras.
- Sändebud underhandlar med Lübeck om den svenska statsskulden. Gustav kräver inskränkningar i stadens privilegier för att fortsätta betala.
- Under detta och nästkommande år börjar tiggarordnarnas kloster i Sverige tömmas och omvandlas till sjukhus och hospital.
Födda
- Laurentius Petri Gothus, svensk ärkebiskop 1573–1579 (eller 1530).
- Ebba Månsdotter Lilliehöök, svensk länsgrevinna.
Avlidna
- 2 februari – Baldassare Castiglione, italiensk diplomat och författare.
- La Malinche, mexikansk tolk.
Referenser
Fotnoter
- ^ Collins, WE (1903) The Scandinavian North, in AW Ward, GW Prothero & Stanley Leathes (eds.) The Cambridge Modern History. Cambridge Univ. Press, pp. 599-638.
- ^ Christiansen, John (2009), The English Sweat in Lübeck and North Germany, 1529. Med. Hist. 53: 415-424.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1529.
