I dagens värld är Ž ett ämne för ständig debatt och kontrovers. Oavsett om det är politik, teknik, kultur eller samhälle har Ž fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ž och analysera dess inverkan på våra liv. Från de senaste vetenskapliga framstegen till åsikter från experter på området kommer vi att försöka belysa ämnet och ge en komplett och berikande översikt för våra läsare. Genom intervjuer, forskning och konkreta exempel hoppas vi kunna belysa Ž och hjälpa våra läsare att bättre förstå dess relevans i dagens värld.
Ž (gemenform: ž) är den 30:e bokstaven i det Serbiska, bosniska och kroatiska alfabetet, den 31:a bokstaven i det tjeckiska, den 19:e bokstaven i det estniska, den 33:e bokstaven i det lettiska, den 32:a bokstaven i det litauiska, den 46:e bokstaven i det slovakiska, den 25:e bokstaven i det slovenska, den 29:e bokstaven i det nordsamiska alfabetet samt den 13:e bokstaven i det turkmeniska alfabetet. Förutom i estniska och turkmeniska är den sista bokstaven i respektive alfabet. Den består av ett Z med en hake. Den uttalas (IPA) /ʒ/ i alla de uppräknade alfabeten utom i turkmenska och nordsamiska, där den uttalas (IPA) /ʤ/. I estniska används den främst för lånord. Bokstaven förekommer även i finska, där den liksom i estniskan främst används för lånord. I karelskan och i vepsiskan används den dock flitigt.
I Windows med svenskt tangentbord får man versalt Ž genom att hålla nere den vänstra ALT-tangenten samtidigt som man skriver 0142 med siffertangenterna. För gement ž skriver man 0158. Koderna är tecknens kodpunkter i decimalform i Windows-1252, som i intervallet 128–159 inte motsvarar ISO 8859-1. I en del andra system används koder enligt Unicode på motsvarande sätt. Vid webbpublicering bör Unicode (eller någon ISO 8859-variant som innehåller tecknen) användas. I Unicode har tecknen kodpunkterna U+017D respektive U+017E (decimalt: 381 och 382)
| |||||||||||||||||