Barak (biblisk person)

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Barak (biblisk person). Detta ämne har varit föremål för studier och intresse i flera år, och det är inte konstigt. Barak (biblisk person) har fångat uppmärksamheten hos både forskare, forskare, hobbyister och nyfikna. Genom historien har Barak (biblisk person) spelat en avgörande roll i olika aspekter av vardagen, kulturen, tekniken och samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Barak (biblisk person), från dess ursprung till dess inverkan på världen idag. Vi är säkra på att du i slutet av denna läsning kommer att få en bredare och rikare förståelse av Barak (biblisk person). Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lärande!
Barak (biblisk person)
SysselsättningDomare
FöräldrarAbinoam
Redigera Wikidata
Grav i Tel Kadesh, som traditionen menar är antingen Baraks eller Deboras.

Barak (hebreiska: בָּרָק, blixt) är i Gamla Testamentet en israelisk militär som bistår domaren Debora i striden mot Kanaan.

Barak nämns i Domarboken, kapitel 4-5. Han var son av Avinoam, och var bördig från naftali stam i Kedesh. Sedan israelerna avfallit från Herren överlät Han dem till kung Javin av Hasor i Kanaan. De led som dennes undersåte i tjugo år, tills profeten Debora blivit domare. Barak fick då i uppdrag av Debora att rädda israelerna i den svåra kampen mot Kanaan, som leddes av härföraren Sisera. Till sin hjälp hade han en här om 10 000 man, mot Siseras 900 stridsvagnar av järn.

Barak och kanaaniterna möttes i slaget i Kison, där samtliga motståndare dödas, eftersom Herren slog dem med förvirring, berättar Domarboken. Sisera dödas innan Barak hinner fatt honom, och israelerna förgjorde kung Javin.

Domarbokens femte kapitel kallas ”Deborasången”, och den uppges ha sjungits av henne och Barak. Där berättas att israelerna levde i fred i fyrtio år efter slaget mot kanaaniterna.

Debora benämns ensam "domare" i Bibeln, men ibland kallas Barak också detta.

Källor

  • Svenskt bibliskt uppslagsverk, red. Ivan Engnell och Anton Fridrichsen, redaktionssekreterare Bo Reicke, första bandet, Gävle 1948

Noter

  1. ^ Social Scientific Models for Interpreting the Bible, Context Group, ed. John J. Pilch, 1986, s. 148